Faktorer i undervisning

  • Forskare
school, teacher, professor

I mitt inlägg om en workshop för lärare som jag gick nyligen nämnde jag 7 olika faktorer som vi fick lära oss om och fundera över. För att inte glömma vilka de är och vad de betyder kommer här en sammanfattning:

Undervisningsklimat

Hur skapar man ett inkluderande och stimulerande undervisningsklimat som gör att studenterna vågar delta?

Vem har inte suttit i ett klassrum där man inte har vågat ställa en fråga för att man varit rädd att läraren eller medstudenterna skulle tycka att man var dum? Om en lärare skapar ett gott undervisningsklimat kan man begränsa sådant beteende. Det kan vara så enkelt som att man uppmuntrar studenterna att ställa frågor genom att säga något så banalt som ”det finns inga dumma frågor”. Eller ”om du undrar något finns det en stor sannolikhet att det är andra i klassen som undrar samma sak” eller något liknande. Har du något bra förslag på något man kan säga för att förstärka studenternas deltagande?

Självständigt lärande

Hur uppmuntrar man studenterna till självständigt lärande?

Katederundervisning är en vanlig lärostil, men visst vore det bättre om studenterna själva sökte efter och bearbetade information? Som lärare kan man tänka på sätt att uppmuntra studenterna till självständigt lärande. Det finns olika modeller för detta, exempelvis flipped classroom som innebär att studenterna som hemläxa får lära sig teorin för att sedan diskutera den i klassrummet, istället för att en lärare rabblar teorin och förväntar sig att studenten sedan ska veta hur de ska applicera den själva. Fördelen med detta är att man då har möjlighet att diskutera vilka målen är med det självständiga lärandet, samtidigt som man ger studenterna möjlighet att upptäcka andra saker som de kan bli intresserade av under processen av att söka information.

Kommunicering av målförståelse

Vet studenterna vad som förväntas av dem i slutet av kursen?

Att kommunicera målen med undervisningen är viktigt för att studenterna ska lära sig rätt saker. I många kurser jag har läst står det en sak i målbeskrivningen i studenthandboken, men stoffet som gås igenom på föreläsningar och tenteras av verkar inte alltid täckas in av målbeskrivningen. Därför är det bra att även under kursens gång diskutera vad som är målet med ett visst avsnitt och se till så att innehållet stämmer det det. Om studenterna är med på vilka målen är och stämmer in i dem blir det enklare för läraren att kommunicera innehållet så att studenterna tar till sig relevant information.

Lektionskontroll

Vem bestämmer i klassrummet?

Är katederundervisning det bästa sättet att förmedla kunskap på eller ska studenterna själva komma fram till vad de vill lära sig där läraren bara finns med på sidolinjen? Svaret på frågan kan komma att variera beroende på vad målen med undervisningen är. I en förskoleklass är det vanligare att läraren står tillbaka och observerar då barnen får försöka sig på att göra det de vill göra. Undervisningen är av en mer experimentell natur. På högskolan är katederundervisning vanligare, som på stora föreläsningar. Men kanske kan man även på högskolan fundera över andra former av undervisning?

När jag gick på läkarprogrammet hade vi problembaserat lärande på våra fallstudier och det är mer av typen icke-direktiv, samtidigt som det fanns en tydlig agenda – ett föredömligt sätt att bedriva undervisning på om det är möjligt!

Utvärdering

Hur utvärderas studenterna och hur utvärderar studenterna sina lärare?

Många kurser tenteras av i slutet, men kan man utvärdera studenterna kontinuerligt under kursens gång finns mycket att vinna. Utvärdering kan ske muntligt eller skriftligt, anonymt, privat och i grupp. Målsättningen är inte att sätta betyg på studenterna utan att se om de förstår innehållet och förutse om det är något som man behöver lägga mer eller mindre tid på under lektionerna.

Att ge studenterna möjlighet att utvärdera sina lärare är också bra för lärarens professionella utveckling.

Feedback

Hur ger man bra feedback?

Efter utvärderingen är det bra att ge och få feedback. Men feedback kan falla in i kategorierna konstruktiv och icke-konstruktiv feedback. Många är oroliga för att studenter som får feedback kan ta illa upp eller ta det som ett personangrepp. Därför gäller det att vara tydlig i sin feedback och koppla den till något som studenten känner till, exempelvis de tydliga kursmålen som har satts upp och som har kommunicerats till studenten under kursens gång.

Förståelse och retention

Hur mycket förstår studenterna egentligen och vad kommer de att komma ihåg när kursen är slut?

En engagerad lärare lägger ner timmar eller dagar på att samla ihop material för att sedan försöka förmedla informationen till studenterna, men många kanske inte ställer sig själva frågan om studenterna kan ta till sig informationen ordentligt eller hur de ska minimera den information som studenterna glömmer bort så snart tentan är över. Självklart kommer de flesta studenter att glömma bort saker som de redan har lärt sig på kursen, men hur gör man för att de ska komma ihåg de viktigaste punkterna? Här gäller det att använda sig av så många olika kopplingsmekanismer man kan komma på. Genom att förse studenter med sammanfattningar, inte förutsätta att studenterna kommer ihåg alla koncept från tidigare kurser och koppla ihop koncept från olika kurser och från ens egen kurs på föreläsningarna kan det bli enklare för studenterna att skapa kopplingar som håller en längre tid jämfört med om de ser olika koncept som fristående eller separerade från varandra. Ju tydligare och starkare kopplingarna är, desto mer sannolikt att de kan gå från ett koncept till ett annat och att de kan hämta denna kunskap från minnesbanken även långt efter kursens slut.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.