Efter många månader av förberedelser bar det äntligen av till Saudiarabien torsdagen den 24 augusti. Det hade varit lite olika bud under förberedelsernas gång om huruvida vi skulle åka på torsdagen eller fredagen, men till slut blev det bestämt att torsdagen var dagen D.
Vi skulle träffas på Arlanda flera timmar i förväg och det kändes lite onödigt, för när vi kom fram vid den avtalade tiden hade incheckningen inte ens öppnat. Så vi stod och väntade. Sedan satt vi och väntade. Sedan började folk köa framför incheckningsdiskarna fastän de inte hade öppnat ännu. Sedan öppnades diskarna och alla köade. Vi var någonstans i slutet av kön, men när incheckningen var klar visade det sig att vi var de allra allra sista att bli incheckade. Det gjorde att vår familj på 6 personer blev uppdelade på tre eller fyra olika platser och resten av vårt större sällskap var utspridda överallt. Nu gjorde det väl inte så mycket i och med att vi är ganska luttrade flygresenärer och större delen av tiden på flyget sov jag. Flyget gick nästan vid 16-tiden, men eftersom jag är van vid en tupplur eller två med min bebis under dagen så var jag jättetrött när vi gick på flyget. Det tog ca 4 h att ta oss till Istanbul och väl där kändes det lite kaosartat. Eftersom vår transit var så lång med ett flyg väl efter midnatt så kunde vi få ut matkuponger. Vi bestämde oss dock för att gå och be först, men bönerummet var fullt med folk som passade på att sova där (!), så vi fick turas om att be och vakta väskorna utanför.
Efter bönen tog vi oss bort till transferdisken, hämtade ut ut våra kuponger och gick till foodcourten. Där visade det sig att det fanns fyra olika matställen att välja på: Kebab, hamburgare, kyckling eller pizza. När vi kom fram hade kebaben precis tagit slut och övriga ställen hade max två olika alternativ man kunde välja mellan. Men huvudsaken var att få i sig någonting, så vi tog av vad som erbjöds.
Efter maten var det dags att sätta på sig ihram för männen så vi tog oss åter till bönerummen, satte på oss ihram och bad en sunnah-bön innan vi gick bort till gaten och väntade på vårt plan. Därefter var det ca 3h flyg där vi försökte hålla oss vakna så att vi inte skulle missa miqat och att göra vår niat. Allt gick dock bra och till slut landade vi i Jeddah i Saudiarabien. Väl framme fick vi sitta en liten stund och vänta på vår tur att gå igenom passkontrollen. Vi hade blivit förberedda på att väntetiden kunde bli lång, men väl på plats kändes det inte som att det tog någon större tid innan vi fick gå vidare till passkontrollen. Där skulle vi klistra in ett klistermärke som vi hade fått på planet i våra pass och de tog fingeravtryck och foto innan man fick gå vidare och hämta ut sina väskor. Efter det fick vi gå ut och vänta utanför flygplatsen.
I och med att det fortfarande var morgon var det inte så varmt ute, men ändå varmare än vi var vana vid. Dock behövde vi inte vänta alltför länge innan bussarna kom som skulle ta oss till vårt hotell i Mecka. I kön till bussen blev vi tillsagda att plocka fram våra pass för de skulle lämnas till en kille som stod vid ingången till bussen. När alla hade gått på räknade han passen och passagerarna och kollade så att siffrorna stämde. Sedan gick han bort till en liten disk och lämnade över alla våra pass. Vi skulle få tillbaka dem när vi var på väg hem igen fick vi veta. Det kändes väl inte helt tryggt, men det är så det går till därborta, i alla fall under hajjsäsongen. Hajjministeriet har stenkoll på vem som finns i landet och vilka som reser med vilka bussar och var man bor. Om något skulle hända så vet de vilka ambassader de behöver notifiera och vilka som har drabbats. Förhoppningsvis.
Efter någon timmes bussfärd fick vi små matlådor med Zamzamvatten, kex och lite snacks som vi kunde äta på bussen och efter någon timme till så var vi framme på hotellet Al-Azhar Palace. Väl där var det ytterligare en halvtimmes kaos innan vi fick våra rum och kunde ta oss till våra rum. Vårt rum låg på tredje våningen och med tanke på att det bara fanns tre hissar på hotellet och 11 våningar så tänkte jag att det skulle gå snabbare att gå upp för trappan. Dessvärre visste jag inte att det fanns extra våningar innan våningarna med hotellrummen. Det fanns två bönerumsvåningar och två restaurangvåningar, så 3 våningar var egentligen 7 våningar! Det var ju mindre smart insåg jag halvvägs igenom, men då var det försent att gå tillbaka så jag tog i det sista och tog mig upp hela vägen. Väl inne på rummet så slängde jag mig på en av sängarna och vilade fram tills det var dags att äta. Vi hade bestämt oss för att göra Tawaf och Sa’i för Umrah samma kväll och få det överstökat. Alltså vilade vi resten av dagen och kvällen tills det var dags att åka och sedan gjorde vi det som behövde göras. Vi stannade i moskén fram till Fajr, bad och åkte sedan hem. Första etappen klar!