Det finns ett uttryck som kallas för ”gravidhjärna”. I princip innebär det att man får en slags minnesförslust, men det är bara korttidsminnet som påverkas.Jag har haft det här problemet i flera veckor nu, men den senaste veckan måste nog ha varit den värsta veckan. Det är så illa ibland att om jag inte genast gör det jag har bestämt mig för att göra så blir det bara inte gjort. Att ha flera olika tankar och idéer i huvudet samtidigt är väldigt utmanande och jag har insett att om jag ska kunna planera något överhuvudtaget så måste jag skriva ner mina tankar direkt när de dyker upp. Väldigt jobbigt när man verkligen behöver använda hjärnan på jobbet!
Annars så börjar det lugna ner sig lite nu när jag jobbar hemifrån. Sammandragningarna har minskat i frekvens, från att ha känt av dem nästan hela dagarna för någon vecka sedan till att nu bara kännas av då och då. Det känns ganska skönt, för det gör det enklare att få jobb gjort. Kanske triggades de av någon allmän stresskänsla?
Något nytt som hänt den här veckan har dock varit en slags uppmjukning av bäckenet. Det är inte bara foglossning som jag har haft ganska länge och som mest känns som värk i höfter och rygg, utan det här är mer en känsla av att ljumskarna ”viker sig” så att jag nästan helt tappar balansen. Det känns ungefär som när man blir helt mjuk i knäna och måste ta stöd mot något. Fast lite högre upp i kroppen, vilket gör att det känns väldigt ostadigt. Och efter ett sådant ”anfall” känns hela kroppen instabil en stund innan det går tillbaka till det normala. Självklart gör det mig lite orolig, men förhoppningsvis är det också ett tecken på att bäckenet är väl förberett för själva förlossningen!