Idag är min bil äntligen min! Jag har gjort den sista avbetalningen och det känns faktiskt jätteskönt!
Jag ringde upp banken där jag har mitt lån och frågade hur mycket jag hade kvar att betala och genast fick jag en misstänksam fråga tillbaka:
Säljaren: Varför vill du veta hur mycket du har kvar på lånet? Vill du lösa det eller vill du byta in objektet?
Jag: Vadå? Får jag inte veta det?
Säljaren: Jodå, men jag kan väl få veta om du vill lösa in det helt eller om du inte längre har kvar objektet?
Jag: Jaha, ja… Jo men jag vill betala av allting.
Säljaren: Men du har kvar objektet?
Jag: Vadå? Spelar det någon roll?
Säljaren: Nej, men jag skulle vilja veta om du behåller objektet.
Jag: Jaha, jo jag har den kvar. Jag vill bara betala av allting.
Säljaren: Kan jag fråga varför? Kanske kan jag komma med något erbjudande eftersom du har ett så fint skött konto hos oss.
Jag: Jag gillar inte att ni har en massa avgifter (45kr för fakturaavgift FASTÄN jag betalar via autogiro!) och att ni höjer räntan hela tiden (ungefär varannan månad med 0.3% varje gång!)
Säljaren: Jag ser att du har nästan 8.5% i räntesats nu, kan jag erbjuda dig en lägre räntesats på säg, 7,25% istället? Skulle det få dig att stanna hos oss?
Jag: Nej, jag vill nog ändå betala av allting.
Jag kände verkligen i slutet där att han tänkte på hur mycket ränta som bara försvinner genom att jag löser lånet 2-3 år i förtid.Och det känns faktiskt HELT rätt! 🙂 Jag är mycket nöjd med mitt beslut att lösa det här lånet. Och förhoppningsvis slipper jag mer ränta i framtiden!