Idag började jag återigen på ett nytt jobb. Det känns som att jag byter jobb ganska ofta numera, även om det inte är riktigt sant.
Igår gjorde jag min sista dag på Stanford, även om jag har jobbat helt på distans från Uppsala de senaste månaderna. Och idag började jag på mitt nya jobb på Institutionern för Kemi-BMC på Uppsala Universitet. Här kommer jag jobba som forskare i min egen forskargrupp (som hittills bara består av mig, men förhoppningsvis växer den snart) och undervisa några timmar i veckan. Det känns roligt och spännande att börja på något nytt igen, och dessutom känns det ännu mer självständigt jämfört med min postdok. Här har jag ju ingen handledare, och jag är heller inte i någon annans forskargrupp. Det känns roligt, och jag ser fram emot att få lära mig mer om den här sidan av forskarlivet – det som inte handlar om forskning, som till exempel ansökningar om forskningsmedel och rekrytering av juniora forskare och studenter.
ÄVen om jag räknar med att den här första veckan kommer gå ganska lugnt – det är höstlovsvecka och många är lediga – har jag redan massor av punkter på min att-göra-lista. För att komma igång med beräkningar behöver jag beräkningstid på kluster. Det måste jag ansöka om från SUPR, det nationella superdatornätverket i Sverige. Jag behöver också få till min anslutning till universitetets bredband. Trivialt skulle man kunna tro, men då tror man allt fel! Jag behöver också aktivera mitt kort så att den fungerar på skrivare och kopiatorer. Och massor med sådana småsaker som alla är triviala, men utan dem kan man inte göra sitt jobb!
Det är mycket att tänka på såhär i början, men jag ser fram emot att komma förbi den första veckan och börja jobba på riktigt! Snart så…