Efter att ha läst i flera forum var jag helt övertygad om att det bara kunde bli katastrof. En resa på totalt 17 flygtimmar och två mellanlandningar med en ettåring!
Vem har inte hört om familjen med bebis som skrek rakt igenom hela flyget? Det är klart att man sympatiserar med föräldrarna i ett sådant läge, men hur är det för föräldrarna att veta att ingen på flyget får sova pga deras bebis?
Men allt gick faktiskt väldigt bra med lite planering och en hel del tur…
Bokning
Vi bokade plats online och hittade ett plan med två timmars transit i Doha på ditvägen och övernattning på hemvägen. Det tyckte vi verkade ganska bra, eftersom det gav tillfälle att omgruppera i Doha ifall att vår son blev rastlös på vägen.Vi ringde också för att höra efter om vi kunde få en ”babyplats”, dvs en plats där det finns en babykorg och lite extra benutrymme. Denna plats är placerad längst fram i ekonomiklass. Det sades att ifall vårt barn var minst så skulle han få platsen. Mindre barn har förtur.
Packning
Med Qatar Airways som vi skulle åka med får spädbarn upp till 2 år en egen incheckningsväska på 10kg samt ett handbagage på 10 kg och en valfri barnvagn att checka in. Föräldrarna får 23kg var att checka in och en väska var som handbagage. Det fungerade ganska bra. Vi packade en egen väska till honom att ta med upp på planet. Den innehöll kläder, blöjor, handduk, lotion, matsäck och leksaker och vägde faktiskt totalt exakt 10kg 🙂
Incheckning
Vi checkade in online ett dygn innan och valde platser. Det visade sig att vi inte kunde välja platserna längst fram på ditvägen eftersom de var reserverade. Istället blev vi tilldelade en plats nästan längst bak av systemet. Vi ryckte på axlarna och godkände.
Till och på flygplatsen
Vi hade bokat en taxi en vecka i förväg och den kom i tid. Från Uppsala till Arlanda är det bara ungefär 20min i en snabb bil, så vi var framme i ganska hyfsad tid innan incheckningen skulle stänga. Ändå blev det ganska stressigt eftersom vi kom fram till disken ungefär en timme innan avgång, passerade specialbagageinlämningen och stod sedan i en kvart i säkerhetskön. Sedan var gaten allra längst bort i F-piren och vi hade inte lånat någon lånevagn. Alltså blev det lite av ett halvspringande bärandes en 12-kg bebis i minst en km innan vi kom fram till gaten. Då visade det sig att boarding redan hade påbörjats! Och vi hade blivit omplacerade till babyplats. Slutet gott allting gott. Eller ja, början gott kanske man ska säga. Resan hade ju knappt börjat ännu!
Flyg
Flyget till Doha hade avgångstid kl 15.50 och ankom i Doha runt 23. Avgång fungerade fint. Vi gav honom russin att tugga på för att han skulle slippa locket för öronen. Sedan satt han och lekte en stund på golvet innan han somnade vid 21-tiden. Han vaknade till när vi landade och var vaken hela tiden i Doha. Så snart vi hade lyft igen somnade han om och vaknade inte förrän någon timme innan vi landade i Kuala Lumpur. Det kändes ändå ganska skönt att han kunde sova nästan hela vägen. Det hade nog blivit en mycket jobbigare resa om han hade varit vaken och behövt underhållas hela vägen!
I Kuala Lumpur var det också någon timmes transit innan vi flög vidare till Kota Bharu i norra Malaysia. Den flygresan tog ungefär en timme och planet hann knappt lyfta innan det var dags för landning. På det flyget delade de inte ens ut barnbälten, så snabbt gick det!
Sammanfattning
Det var en lång resa, och jag tror att den slet mest på oss föräldrar eftersom ingen av oss kunde sova ordentligt på planet då en av oss var tvungen att hålla i honom hela tiden, vilket vi turades om med. Dock gick allting ganska skrikfritt, vilket kändes väldigt skönt, eftersom det var just det jag hade oroat mig mest för. När vi väl kom fram gick tidsomställningen också väldigt snabbt. Efter ett dygn var vår älskling sitt vanliga jag igen!