Imorgon fredag börjar Ramadan här i USA. Det är första gången vi fastar utanför både Sverige och Malaysia och det känns lite konstigt, för här har vi varken familj eller muslimska vänner att bryta fastan med. Inte för att det hade spelat någon roll med tanke på hur världen ser ut just nu. Folk håller sig fortfarande ifrån varandra och man går bara ut för att handla eller för de som måste, för att jobba.
Men Ramadan handlar förstås om mer än fastebrytning. Det är en månad då man avstår från det värdsliga för att fokusera på det spirituella. Att inte kunna gå ut och bidra till miljöfarliga utsläpp och att minska konsumtion av tjänster och varor; det känns ändå som att det fungerar med fastemånadens filosofi – passa på att göra gott, i en månad till!