Vi har haft tre disputationer från vår grupp de senaste tre veckorna och en disputation precis innan Coronautbrottet. Det är ganska många och det innebär att gruppen snart tappar en tredjedel av sina doktorander i ett slag.
Disputationer kan se lite olika ut beroende på var man är, även inom universitet. I Uppsala har jag varit med om disputationer som pågått i allt från en och en halv timme upp till fem timmar. Även här i USA kan det se olika ut mellan universitet och mellan institutioner på samma universitet. Men för våra doktorander här har proceduren varit likartad för alla, med skillnaden att de tre senaste disputationerna har skett över Zoom.
Disputationer i Uppsala
Disputationer i Uppsala går till så att doktorandens handledare inleder med att tala om hur en disputation går till. Opponenten ger sedan en kort presentation av fältet och sedan ger doktoranden en presentation av sitt arbete. När presentationen är klar får opponenten ställa frågor till doktoranden så länge den orkar och vill. På vissa institutioner finns det en tidsgräns för hur länge opponenten får ställa frågor, men på den institution där jag doktorerade fick vi höra att doktoranden har rätt till en toalettpaus efter fem (!) timmar. Därefter ställer betygskommittén ett par frågor innan publiken får ställa frågor. Hela disputationsprocessen är publik fram till och med detta moment. Därefter samlas betygskommittén bakom stängda dörrar, ibland i sällskap med opponenten, och diskuterar om disputationen ska godkännas. Till slut ges besked till disputanten (oftast godkänt).
Disputationer på Stanford
Här finns det ingen opponent, utan endast en betygskommitté bestående av tre till fyra personer. Alla kommer från samma universitet och två är från samma institution. Disputationen börjar med en kort introduktion av doktorandens handledare följt av doktorandens presentation som pågår i upp till en timme. Därefter är det öppet för publiken att ställa frågor. Hela processen tar oftast kortare än en och en halv timme. Därefter får publiken lämna och doktoranden får utstå utfrågning från betygskommittén i närvaro av handledaren. Och sedan är det färdigt.
Vad är skillnaden?
På många sätt är processen alltså likartad, men samtidigt inte. I Uppsala består betygskommittén av en person från samma institution, en från en annan institution på samma universitet och den sista från ett annat universitet. Opponenten kommer oftast från ett annat universitet, ofta även från ett annan land. Här känner alla varandra och de två personer som är från samma institution kan vara samma lärare som doktoranden har gjort sitt halvtidsseminarium med. Det innebär att det är i allas intresse att doktoranden blir godkänd.
Skillnader mellan forskarstudier i Sverige och USA
En annan skillnad mellan forskarstudier här och i Sverige är att doktoranderna här inte behöver undervisa. Väljer man att undervisa kan man dock få stipendium som täcker kostnaderna man har. När jag doktorerade förväntades vi undervisa på 20% (och fick då ett extra år som kompensation) och läsa kurser motsvarande ett år, vilket innebär att total forskartid är tre år, även om man förväntas disputera inom 4 -5 år. I USA tar det dock ofta mer än fem år att doktorera, ofta sex år eller mer (en av våra doktorander har varit här i sju år innan han disputerade igår). Doktoranderna här börjar också vid yngre åldrar eftersom de börjar doktorera direkt efter en kandidatexamen (ingen i vår grupp har en magisterexamen eller högre). Doktorerna är alltså i genomsnitt yngre än svenska doktorer när de disputerar.
Det har varit intressant att jämföra de olika systemen och labben som jag har varit i. Det jag direkt märkte var att labbet här är mycket yngre än de labb jag har sett och varit i i Sverige. Det kan bero på att studenter här är mer motiverade att studera klart så fort som möjligt innan de börjar jobba eftersom studier är så dyra här. I Sverige tar studenter ofta längre tid på sig att bli färdiga med grundutbildningen, med resor, studieuppehåll eller lumpen. En del läser extra kurser eller jobbar något år innan de börjar doktorera. Många passar också på att bilda familj och tar föräldraledigt. Allt detta bidrar till att doktorander i Sverige i genomsnitt verkar vara äldre än doktoranderna här och det bidrar till dynamiken på labb.