Numera är det svårt att hitta en affär som det inte sitter en tiggare framför. Och jag känner mig ganska kluven. I början brukade jag alltid ge en femma när jag gick förbi. Och jag brukade lära min son att han skulle ge om han kunde. Men något har hänt. Efter att den första kullen byttes ut har min givmildhet minskat. Kanske är det för att jag tycker att den nya ”generationen” tiggare (det är andra eller tredje jag ser numera) är för på. Den första var mest tyst, log, och tackade när de fick något. De nya nästan ropar efter en när man går förbi. Och jag vet inte. Det är synd, men av någon anledning känner jag inte lika mycket för att ge när de beter sig på det viset. Kanske handlar det om en bild av hur tiggare borde vara, hur de borde bete sig? Kanske har jag blivit mer cynisk med tiden.
Här en video med Phil Collins- Another day in Paradise. Den är lika aktuell nu som på 80-talet!
Enjoy!