Vår lillprins har vuxit till sig ganska ordentligt. Senast vi mätte var han nästan 70 cm lång och vägde över 8 kg. Det är med andra ord en liten knubbis vi har och en riktigt glad sådan också! Folk som har kommit och hälsat på kommenterar ofta att han inte hörs så mycket. Det håller jag inte med om. Om man pratar och gosar med honom skrattar han oftast. Om han leker gör han han ofta små ljud och just nu är det visst jättekul att blåsa så att det blir små bubblor som kommer ur munnen. Men skriker gör han inte så ofta. Det är oftast om man är för långsam med att ge honom mat som han kan bli lite tjurig, men vem blir inte det när man är riktigt hungrig?
Det var väl därför som vi blev så förvånade när han en dag skrek jättemycket. Och när jag säger att han skrek så menar jag att han skrek så högt och ihållande att man skulle kunna tro att lungorna skulle gå sönder och rösten spricka. Vi funderade på om han hade ont i magen, men han hade gjort sitt redan på morgonen. Vi funderade på om han var hungrig, men när vi gav flaska eller bröst så sög han som om han verkligen var vrålhungrig tre eller fyra gånger för att sedan släppa och börja skrika igen. Stackarn åt lite i taget nästan konstant under dagen. Vi försökte få honom att sova, men efter en kort stund vaknade han till och började gallskrika igen. Han hade fått utslag över hela magen och ryggen sedan morgonen och vi funderade på om det kliade, men han kliade sig inte alls och inte heller hade han feber.
Det var inte förrän på kvällen som jag till slut förstod vad felet var. Av någon anledning hade jag stoppat in ett finger i hans mun och då kände jag dem: två vassa tänder i underkäken som hade tagit sig igenom tandköttet. Lösningen var enkel. En alvedonsupp och en liten klick MAM tandgel som ströks på tänderna. Prinsen slutade tvärt att skrika, somnade nästan direkt och sov hela natten lång. Morgonen därefter var han lite gnällig så jag strök på mer gel och resten av dagen var nästan precis som vanligt. Sedan dess stryker jag på ungefär en gång om dagen på morgonen när han vaknar och det har fungerat väldigt bra!
Nu hoppas jag att tänderna kommer ut ordentligt så att vi kan gå vidare med våra liv. Han övar sig i att krypa och sitta så det vore kul om han kunde pricka in alla tre ungefär samtidigt. Vilken milstolpe!