Jag läste ett gammalt inlägg om när min äldsta prins var två år och tänker på hur mellanprinsen är. Det är klart att de skiljer sig åt, och även om man inte ska jämföra barn så är det svårt att låta bli.
När hans storebror var två år hade han fullt sjå med att peka och tala om för mig vad olika saker hette. Men han vill hellre peka och vänta på att jag säger vad sakerna heter. Eller så frågar jag och han pekar på det jag nämnt. Han har lärt sig massor med ord, som frukter, färger och saker som vi vill att han gör, som att sätta sig ner, ta av skorna, hämta något, osv. Men själv vill han inte prata ännu. Visst blir det en del Ma-Ma-Ma-Ma och Be-bbe-bbe, men ovanligt få ord uttalas ännu.
I somras hade vi en logoped förbi för att se om det var ett verkligt problem eller om det bara är så att han inte vill börja prata ännu. Det var för tidigt att avgöra, men ett par månader senare märker vi att han har börjat få upp intresset för ljud, och nyfikenheten vad gäller ord är stor. Oron har minskat, men det vore ju såklart en riktig lättnad om han kom igång och pratade mer!