Sista veckan i Ramadan

Det har varit en lång och intensiv vecka, men väldigt intressant. Den här veckan har flera stater börjat öppna upp och även på Stanford börjar det talas om att man ska börja öppna.

I vår grupp har vi kommit fram till att vi ska jobba i två skift. Chefen tänkte först att vi skulle köra treskift, men av säkerhetsskäl kommer det inte att gå. Det är bestämt att maximalt två personer får vara på labbet samtidigt, men personerna får rotera. Vår grupp har därför satt upp två grupper som får jobba parallellt och inom varje grupp får deltagarna tillsammans sätta upp veckoschema så att det fungerar för alla. Det innebär att vår grupp nu kör hela dagarna sju dagar i veckan med undantag för mig och två andra doktorander som är på väg att disputera och redan har fått jobberbjudanden (de publicerade en artikel i Science precis innan vi började stanna hemma). De andra i gruppen jobbar enbart experimentellt, så de behöver labbet för att kunna få något gjort. Jag kan dock jobba hemifrån, så egentligen behöver jag inte vara på labbet. Poängen med att komma hit var dock att också lära mig experimentella tekniker, men den delen kommer nog att behöva förskjutas till hösten i alla fall, kanske till och med längre än så…

I väntan på Eid

Hemma går livet såklart vidare och med en vecka kvar till Eid har vi börjat fylla på i våra online shoppingväskor. Jag behöver kläder, för temperaturen både inomhus och utomhus har stigit ordentligt jämfört med när vi först kom hit. Och eftersom vi är inomhus hela dagarna har jag bestämt mig för att jag vill ha snygga kortärmade bekväma kläder som jag kan använda när jag jobbar hemifrån. Det känns faktiskt annorlunda om man bibehåller en rutin och inte går runt i pyjamas hela dagarna. Och dessutom är det lite roligare när man inte sitter i sovkläder när man har Zoomkonferenser.

Vår äldsta son har fastat hela Ramadan för första gången i år och för det har vi lovat honom en present. Det blir nog inte så svårt att hitta något när han nu vet hur Amazons önskelista fungerar! Det känns dock lite tråkigt att tänka på att vi ska fira Eid ensamma i år eftersom vi inte är i Sverige eller Malaysia där vi har familj och vänner, men så pratade jag med min familj som är utspridd i världen och det verkar som att inte heller de får fira som vanligt, så det är lika för alla.

Vi har funderat över vad vi vill laga till Eid, men inget är än så länge bestämt. Vi har lamm i frysen, så kanske blir det traditionellt ugnsbakat lamm. Men efterrätterna blir det nog färre av jämfört med vanligt. Mjöl är bristvara här, i alla fall vanligt vitt mjöl. Och fullkorsmjöl är nog inte jättegott i kakor eller pajer, tyvärr. Kanske kör vi på en glasstårta istället och en förköpt tårta från Whole Foods. Men även det känns lite trist. Jag saknar prinsesstårtan, men här finns ingen marsan eller marsipan. Lyxproblem, kan man tycka. Livet går ju vidare. För de flesta av oss.

Ta hand om er och håll säkert avstånd!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.