Bröllop igen!

image

Jag har flugit fram och tillbaka för ett bröllop och en bröllopsfest (vilket såklart är två olika saker). Min bror har hittat sin andra hälft och de har nu knutit sina band. Det gör att vår familj nu är komplett och mamma och pappa kan nu lugnt luta sig tillbaka och invänta barnbarnen :).

Välkommen till familjen till min nya syster!
image

De Palma Hotel

Vi har bott två nätter på De Palma hotell i Ampang Point, ca 15min från KLCC i Kuala Lumpur,  Malaysia. Det var ett hotell som kändes lyxigt vid ingången med fräsha rum för 120 malaysiska ringgit per natt.

Hotellet är fyrstjärnigt med utmärkt läge precis vid Ampang Point shoppingcenter. Restaurangutbudet är stort med caféer och internationella restauranger och snabbmatshak på gångavstånd. Hotellrummet var rymligt och hade hyfsat wifi, endast dusch och ett helt tomt kylskåp att förvara sina saker i.

image

Betyg
Ett hotell värt pengarna med ett bra läge nära till allt. Inget att anmärka på vad gäller rum eller service.

YS YS YS YS YS

Nasi Goreng Padprik med Tom Yam

En av mina favoriträtter när jag äter ute är Nasi goreng padprik med Tom Yam vid sidan av så det blir den rätta blandningen av surt, starkt och blött. Den här gången blev det definitivt inte den godaste jag någonsin ätit, men den var i alla fall autentisk…

20140723_212032_Android

 

Flyg till Malaysia- via Dubai

En dag efter flygolyckan över Ukraina (Malaysia Airlines MH17) var det dags för oss att åka till Kuala Lumpur,  men via Dubai eftersom vi hade köpt biljetter med Emirates.  Resan gick bra, trots viss oro för hur vi skulle göra med fastan ombord. Det är fortfarande Ramadan,  men eftersom vi är på resande fot har vi möjligheten att inte fasta för att ta igen dagen senare.

Första resdagen började redan 18.00 med att vi åkte tåg till flygplatsen. Planet skulle avgå klockan 22.30, så vi fick bryta fastan på flygplatsen.  Flyget var av modell Airbus, rymlig och väldekorerad. Färgerna ingav en känsla av lyx och sätena kändes bredare än vanligt. Skärmen var också stor och behaglig attt titta på. Underhållningsutbudet var ok och prinsen lät sig underhållas hela resan igenom. Maten serverades runt 30 min efter avgång, och prinsen fick även denna gång en barnmåtid bestående av pasta med tomatsås och köttbullar, utan att vi hade behövt lägga någon specialbeställning. Vi vuxna fick välja mellan lamm och kyckling, båda var helt godtagbara måltider.
image

Efter ett par timmar kom vi fram till Dubai, ungefär en timme efter soluppgången. Jag kände att jag inte skulle orka med att fasta, så jag bröt den på flygplatsen. Efter ett par timmars transit gick vi på planet till KL och åkte vidare, denna gång med en 777, samma typ av plan som hade varit med om båda MAS-olyckorna. Skärmarna var mindre i det här planet och sätena kändes också smalare. Jag sov nästan rakt igenom hela flygningen, men lade märke till något intressant- vid avgång blev jag tillfrågad av flygvärdinnan om jag fastade. Alla som fastade på planet fick ett klistrmärke att sätta på stolen. Alla desa passagrare fick sedan en egen liten matlåda att bryta fastan med. Kaptenen annonserade i högtalarna när det var dags för iftar. Tänk om alla flygbolag hade haft den servicen!

Regnperiod

December är regnperiod i den här delen av världen. Det är helt ok för mig, för det gör att temperaturen blir väldigt behaglig och jag slipper svettas igenom nätterna, eller frysa i air condition-preparerade rum. Men det finns vissa nackdelar med att försöka resa runt i ett land där ett svenskt ösregn är att jämföra med vad man anser vara duggregn under en riktig regnperiod. Fortsätt läsa ”Regnperiod”

Frosseriet har börjat!

Jag har varit här i en vecka nu och förutom spännande lokala maträtter har jag passat på att ta igen all den där onyttiga maten jag inte kan äta hemma: Dunkin Donuts, Starbucks, Pizza Hut, McD, KFC, Big Apple (Gissa vem som också älskar donuts? Ldtråd: Han fyller 3 nästa vår 🙂 ) …

Big Apple

Och jag skäms faktiskt inte det minsta!

Malaysiska.se har stängt!

Jag har sett på min trafik att det är väldigt många som hittar hit p.g.a. mina artiklar om Malaysiska.se som var en nätbutik där det bl.a såldes hijab, bönekläder och brocher från Malaysia. Tyvärr gick det inte så bra för butiken då kundunderlaget var för litet även om det mesta av lagret hann säljas av.

I och med att det ändå finns lite saker kvar går det bra att höra av sig till mig om man vill köpa någonting från Malaysiskas sortiment. I ett senare inlägg kan jag lägga upp bilder på några av de saker som finns kvar. OBSERVERA dock att alla bönekläder är slut. Det som finns kvar är 2- och 1-delshijab, ”armsockor”, ett par kjolar och saronger/batik och en liten samling brocher.

Prisexempel:

  • alla hijaber: 50kr/st
  • bönekläder: 200kr
  • broscher: 45kr för två

Jag vill också passa på att önska alla mina läsare en Glad Ramadan (snart hälften klart)!

Musikvideo för muslimska barn

Det finns massor med bra klipp på Youtube som man kan underhålla sina barn med. En del av dem är rena tidsfördriv, men det finns även en hel del klipp som är både underhållande och lärorika. Det sägs att en av de bästa metoderna för att lära sig nya saker är genom sånger. Här nedan kommer tips på sådana som man lugnt kan spela upp för barnen om och om igen. Fortsätt läsa ”Musikvideo för muslimska barn”

En vecka och redan uttorkad!

En vecka har gått sedan vi kom fram till Kota Bharu i norra Malaysia. Det är helt underbart varmt och skönt här, men kanske lite väl varmt ibland! Vi sover mycket på dagarna och en hel del även på kvällarna och umgås med vänner och familj. Omställningen har gått snabbt även för vår bebis som tycker att varje ny dag är lika spännande då han får utforska sin farmors stora hus. Fortsätt läsa ”En vecka och redan uttorkad!”

Nyss hemkommen från Malaysia

Nu är jag tillbaka igen från SMA Summer Camp 2010. Det har varit en helt otrolig upplevelse och jag längtar tillbaka dit!

Väl hemkommen har jag börjat fundera på nya projekt och ett av dem är en förnyelse av min portal. Det finns så mycket som jag skulle vilja göra med den, men tiden räcker inte till om jag ska sitta och bara jobba med den.

Så jag får ta det stegvis 🙂

Följ utvecklingen!

/Yasmin

Bönerum i Gallerior

Jag befinner mig just nu i Malaysia, ett land som har en befolkning uppdelad i tre folkgrupper baserat på etnicitet: Kineser, Indier och Malayer. Av dessa är huvuddelen av Indierna hinduer medan Malayerna är muslimer. Jag är dock lite osäker på vilken religion kineserna har.

Hursomhelst vill jag skriva om ett fenomen som här är väldigt vanligt. Och det handlar om hur religionsfriheten i landet yttrar sig: Moskéer och tempel spridda över hela landet. Beroende på hur behovet ser ut finns det antingen tempel eller moskéer eller både och i de olika stadsdelarna. Detta kan man verkligen kalla för frihet. Frihet att själv välja var man vill förrätta sin bön.

I Sverige talar man vackert om religionsfrihet, om allas lika värde, men ändå blir det vilda protester så fort man ens talar om att bygga en moské. Inte sagt var moskén kommer ligga ens en gång. För att inte tala om bönerum…

Här i Malaysia finns det bönerum, s.k surau, överallt där det inte finns moskéer. De hittas i varenda galleria, ”shopping mall”, och de ses som en service för de som brukar den. De som inte brukar den behöver ju inte gå dit och bryr sig alltså inte ens om dess existens. Dessa surau har en strid ström av människor som går in och ut och allt fungerar mycket smidigt. Det finns t.o.m sjalar och ”bönekläder”, bönemattor och platser att tvaga sig för de som behöver.

Min fråga är: Skulle man i Sverige acceptera sådana bönerum på en sådan allmän plats som en shoppinggalleria (ex. Kista Galleria)? Eller skulle man protestera högljutt och indignerat över att muslimerna tar plats och syns i samhället?

Här i Malaysia vet man inte var bönerummet är i de olika galleriorna om man inte aktivt letar efter den, vad spelar det då för roll för den som inte brukar den om den finns där eller inte?

Men då kanske man i Sverige på något sätt tycker att religion är en privatsak, och ber gör man i kyrkan eller i hemmets skymda vrå. Säger man så har man inte riktigt tänkt igenom saken. För fundera över varför vi har resturanger och food courts i galleriorna. Är det för att man inte kan äta hemma innan man går ut för att shoppa? Nej, de finns där som en naturlig mötesplats så att människor kan umgås. De finns där så att människor som blir hungriga mitt i shoppingen inte plötsligt åker hem för att äta, då missar man ju att köpa något som man kanske hade köpt om man hade haft tid att se den varan.

På samma sätt fungerar det med bönerum. Personer som annars hade behövt skynda sig hemåt för att hinna med bönen får en möjlighet att gå och be för att sedan fortsätta med sin shopping. För det vet alla som sysslar med marknadsföring att ju mer exponering, desto större är sannolikheten att något blir köpt. Alltså, ju längre tid man vistas i gallerian, desto större är sannolikheten att man köper något. Om det sedan är mat, kläder eller böcker, så spelar det ingen roll, för i slutändan, vilka blir vinnarna med en sådan service? Jo, handlarna. Och de som brukar bönerummet.

Resa runt i en vecka i Malaysia :)

Jag åkte till Kota Bharu natten 8 april och ankom till KB på morgonen onsdag 9 April.
När jag hade kommit fram till KB var det smått omöjligt att somna, trots att jag inte hade sovit alls på bussen. Så min farbror tog med mig ut för att hitta ngt att äta. Och efteråt åkte vi och hälsade på lite släktingar innan han bestämde sig för att visa mig en mindre marknad som låg precis vid gränsen till Thailand, Rantau Panjang. De hade helt ok grejer, men marknaden var inte så välbesökt så tidigt på morgonen. Efter att ha åkt hem och tagit en tupplur åkte vi till ett internetcafe som var så långsam att jag höll på att somna framför datorn. En sida laddade på ungefär 5 minuter om det var ett textdokument. Resdagboken laddade aldrig klart. Sorry. Men vad jag lyckades med där var i a f att få virus in på mitt USB-minne. Där jag har mina exjobbs-backup-filer. Smått panik, men det löste sig.

Nästa dag hände det inte så mycket, och jag var ganska uttråkad på kvällen, så jag bestämde mig för att jag ville se KB by night. Så jag fick min farbrors tillåtelse att ta bilen och ta en sväng. I Malaysia kan man köra med ett internationellt körkort. Denna utfärdas av Motormännen och är giltig i 1 år. Och KB ser helt ok ut på kvällen. De har ett par riktigt fina byggnader som jag också tog kort på.
På fredagen åkte jag över till Thailand. Inte långt från KB ligger Perkalan Kubur där man kan ta en färja över till Tak Bai på den Thailändska sidan. Tak Bai ligger i provinsen Naratiwat och är smått känd för att vara den plats där polis och militär sköt och tillfångatog ungdomar och demonstranter en Ramadan för något år sedan. Därefter packade de upp pojkarna bakbundna på lastbilar i 3-4 lager per lastbil och körde runt dem på detta sätt i ett par timmar. En hel del ungdomar avled den dagen p g a den behandlning de utsattes för, främst de som låg i botten.
Från Tak Bai åkte jag i a f till Yala där jag har lite släkt och bekanta och där stannade jag fram till söndag då en kusin till mig erbjöd mig att visa staden Pattani som är huvudstad i provinsen med samma namn. Jag tackade ja och fick åka med på en rundtur. Det visade sig att min tripp till Thailand sammanföll med den årliga vattenfestivalen där barn, ungdomar och även en del vuxna thaländare häller vatten på varandra, förbipasserande motorcyklar och bilar och har allmänt roligt i dagarna tre. Som tur var hade min kusin en bil, så jag klarade mig från att bli helt dyngsur.
På måndagen åkte jag tillbaka till KB igen och på kvällen tog jag en buss till Pulau Penang. Biljetten kostade 18 RM och jag hade oturen att hamna på en buss där luftkonditioneringen var trasig. Bussen var riktigt varm och man hann bli ganska kladdig. Efter 3 timmar fick vi byta över till en annan buss som var iskall. Så från värme och kladd till en iskall buss. Jag somnade direkt jag satte mig. Och vaknade 2-3 timmar senare när vi ankom till bussterminalen på ön. Där träffade jag min gamla klasskompis Stefan och han visade mig runt ön hela dagen. På kvällen tog vi en färja tillbaka till fastlandet och därifrån tog jag en buss till Alor Star, som ligger i delstaten Kedah, ca 2 timmar ifrån Pulau Penang. Och när jag kom fram var mitt batteri slut, så jag kunde inte ta kontakt med den person jag skulle sova över hos. Det slutade med att jag gick in till vaktkuren och bad dem snällt om att få låna deras eluttag. Och efter en halvtimme eller nåt kunde jga äntligen ringa. När de kommit och hämtat mig åkte vi och åt för att sen åka hem till dem där jag stöp i säng omedelbart efter att jag hade duschat av mig.
Nästa morgon fick jag skjuts till University Utara Malaysia som också ligger i Kedah. Här pluggar min kusin och jag har fått en ordentligt visning av universitetet som visst är ganska stor.
Imorgon kväll åker jag tillbaka till KL igen. OCh jag är HEEEEEELT slut nu… Men än får jag inte vila. Vi har mycket att ta igen, min kusin och jag. Så jag kanske kan sova på bussen imorrn. Om det inte sitter ngn söt kille bredvid mig som jag håller på att ramla in i hela tiden förstås 😉