Hoppa till innehåll

Ramadan 2017

Det blir svårare och svårare med Ramadan för varje år. Kanske har det med den egna medvetenheten att göra. Eller så är det för att det blir större divergens i det muslimska samhället allteftersom tiden går. Hursomhelst, hur vet man när Ramadan börjar och slutar i år?

Det verkar vara konsensus i år på att Ramadan startar lördagen den 27 maj. Detta eftersom man har beräknat att nymånen kommer att ses på fredag kväll över hela världen. Så långt är det ju inte så komplicerat. Dock har ett par länder, som Saudiarabien och Förenade arabemiraten bestämt att månsiktningen ska ske på torsdag kväll, då Shaaban (månaden innan Ramadan) i dessa länder slutar antingen på torsdag kväll eller fredag kväll. Enligt astronomiska beräkningar kommer detta dock inte att leda till någon förändring i kalendern, eftersom månen ännu inte kommer ha kommit så i fas att man kommer kunna se den någonstans i världen.

Mer information om månsiktningar kan man exempelvis hitta här.

Hur blir det då med slutet på Ramadan? Även här har man bestämt i förväg när man ska fira det i Sverige. Det är det Europeiska Fatwarådet som vill ena den muslimska befolkningen i Europa genom att bland annat införa gemensamma religiösa helgdagar, vilket är en fin tanke, men ibland slår det helt fel. Förra året hade de t.ex också bestämt vilken dag Ramadan slutar i förhand och detta beslut implementerades av många moskéer i Sverige. Problemet var bara att det året kunde månen inte ses i något land i hela världen, vilket gjorde att den europeiska befolkningen som följde deras beslut firade själva, utan stöd av månsiktning. Pga den stora oenigheten i den svenska muslimska befolkningen blev det tyvärr ironiskt nog desto större splittring då många grupper och städer (däribland Uppsala moské) valde att följa de länder där månsiktning sker (ex länder i Mellanöstern), vilket gjorde att Uppsala och delar av Stockholm firade Eid en dag efter att stora moskén i Stockholm gjorde det. I övriga landet valde alltså vissa moskéer att fira den tisdagen den 5 juli medan andra firade på onsdagen den 6 juli. I år är datumet satt till att den 1 Shawwal blir söndagen den 25 juni. Det innebär att Ramadan varar 29 dagar. Jag har hört rykten om att alla moskéer har valt att följa detta beslut i år för att ge större enighet i Sverige, men vi får se vad som händer när dagen närmar sig.

Några egna tankar om detta:

Alla kan ju tycka och tänka som de vill om olika händelser och just när det gäller Ramadan, som ju är en väldigt stor händelse bland muslimer, så måste det bli och kännas rätt. Därför är det intressant hur mycket resurser det Europeiska Fatwarådet lägger ner på att få de svenska muslimerna att följa deras direktiv. Med tanke på att de aldrig har haft särskilt stort inflytande förut kan man ju undra varför man nu börjar följa deras råd.

Som princip är det såklart bra att det finns muslimska lärde varhelst i världen som kan tackla religiösa problem i länder med muslimsk befolkning som kanske inte har tillräckligt många egenutbildade människor med specialistkunskaper inom Islamisk rättskunskap . Problemet är att det här inte finns någon kontrollmekanism som kan dubbelkolla och eventuellt justera deras beslut om man upptäcker att det är felaktigt. Ett exempel på detta var förra årets Ramadanbeslut som säkert orsakade en del huvudbry och eventuellt även vissa problem då alla som kan förväntas be Eid-bönen (och denna vanligtvis hålls i moskéerna). Om man då inte följer moskéernas scheman så blir det förstås ett merarbete att behöva hitta andra lokaler att be i, särskilt med bara en dags varsel. I år kanske man har lite framförhållning och bokar extra lokaler för bönen utifall att, men det är ju också en extra och eventuellt onödig kostnad för de enskilda samfunden. Ett alternativ vore ju att erbjuda alternativa imamer att leda moskéernas Eid-bön den andra dagen så att de som firar 1 Shawwal måndagen den 26 juni också kan be i moskén, om det nu finns samfund som gör det.

Jag tror att även om enighet bland svenska muslimer är bra så är det svårt att uppnå i Sverige där befolkningen är så blandad och just nu finns det ingen tydlig svensk-muslimsk identitet. Man är muslim från det land där ens släktingar bor, även om man är född och uppvuxen i Sverige. Alltså firar man också ofta samma dag som ens släktingar firar. Detta är såklart inte heller korrekt. Men att ha som mål att en hel kontinent firar samma dag är inte heller rätt. Redan på profetens tid kunde man fira olika dagar i Medina och i Damascus. Jämför detta med att avståndet däremellan är kortare än avståndet mellan Luelå och Lund! Rent religiöst är det alltså ok att fira olika dagar i olika samhällen och olika städer eftersom man förlitar sig på månsiktningen och huruvida man ser månen eller inte beror på stadens läge samt väderförhållandena.

Att tvinga på ett ”enande” av de religiösa helgdagarna är alltså inte befogat, och att inte ha några egna kontrollmekanismer i landet gör att det Europeiska Fatwarådet kan komma att ses mer som en institution som ger påbud snarare än ett rådgivande organ, vilket det ju borde vara eftersom det inte finns något motsvarande den kristna kyrkan med dess hierarkier inom islam.

Slutligen kommer det bli intressant att se hur det utvecklar sig under de kommande åren. Blir det så att man måste åka ”tillbaka dit man kom ifrån” för att vara säker på att man gör rätt?

Fakta:

  • Till skillnad från den Gregorianska västerländska kalendern är den islamiska kalendern en månkalender där en månad varar antingen 29 eller 30 dagar.
  • Månsiktning sker för att bestämma när en månad slutar och en annan börjar.
  • Kalendern består av 12 månader där Ramadan är den 9:e. Månaden innan Ramadan heter Shaaban och månaden efter Ramadan heter Shawwal.
  • Den första Shawwal firas en av två stora helgdagar i den muslimska världen: Eid al-Fitr. I firandet ingår en särskild bön, Eid-bönen, vilken ofta sker i moskén, men även kan hållas på andra platser.
Etiketter:

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.