När är gelatin halal?

Gelatin finns i allt från godis till bakverk. En del säger att det alltid är halal. Andra att det inte finns halal gelatin. Vem har rätt?

Som alltid när det gäller fiqh-ämnen så kan svaren variera mellan de olika skolorna, men innan vi går in på den diskussionen kanske det kan vara intressant att veta vad gelatin egentligen är för något och var det kommer ifrån.

Var kommer gelatin ifrån?

Gelatin kommer ursprungligen från djurben och djurskinn. Vanligast är att man använder ben och skinn från grisar, men det finns även producenter som använder ben och skinn från nötkött, kycklingar och fiskar.

Hur tillverkas gelatin?

För att tillverka gelatin krossas benen i mindre bitar och skinnet plockas från hår och båda ursprungsprodukter renas från fett och andra biprodukter. Det man är intresserad av är vävnaden som ligger mellan köttet och skinnet som består av ett ämne som kallas för cellulosa.

När cellulosan har renats blandas det med vatten som antingen är surgjord eller alkalisk för att hydrolysera den till gelatin. Man kan beskriva det i enklare termer genom att föreställa sig ett långt hårstrå (cellulosa) som klipps (hydrolyseras) i mindre bitar. De mindre bitarna i olika storlekar utgör gelatinet.

Vad är gelatin?

Gelatin är kort sagt cellulosa från djur som har renats och klippts till mindre bitar.

Är gelatin halal?

Det säkraste sättet att förhålla sig på är att säga att om gelatinet (cellullosan) kommer från ett halalslaktat djur så är det halal. Annars är det inte halal. Observera att grisar alltid är haram om det inte råkar handla om liv och död (i vilket fall det då är tillåtet att äta det, detta kan exempelvis vara fallet för vissa läkemedel som är inkapslade i gelatin och för vilka det inte finns andra tillgängliga alternativ).

Sker ingen kemisk reaktion när cellulosa omvandlas till gelatin?

Inom Shafieskolan finns det tre giltiga principer för när något som från början räknas som smutsigt och är förbjudet att använda eller konsumera blir tillåtet. Dessa principer gäller när vin spontant övergår i vinäger, då djurhudar garvas och då nytt liv kommer ur något smutsigt, exempelvis maskar. Inom Hanafiskolan talar man ofta om ”principen om metamorfos” (tabdeel-e-mahiyah) som innebär att när ett ämne genomgår en kemisk reaktion så att dess egenskaper blir helt förändrade har det blivit något annat och är tillåtet (halal) att använda, även om det inte var tillåtet (haram) innan förändringen.[RoT, e14.5]

”Gelatin från gris kan aldrig vara halal”

I fallet med grisar gäller den här principen inte. De enda sätten att rena en gris på är ifall den kliver in i och dör i ett saltvattenbad där den upplöses helt till sina ursprungskomponenter och blir till salt eller då den har förmultnat och blivit jord [Ibn Abidin*]. För övrigt går det inte att rena en gris eller någon av dess delar ens genom en kemisk reaktion, vilket innebär att gelatin från gris aldrig kan vara halal.

När det gäller andra djur finns det två saker man ska hålla separerade: gelatin från ben och gelatin från skinn. De skiljer sig åt på så sätt att ben kan användas så som de är, medan skinn måste renas innan det kan användas. Detta sker traditionellt genom s.k. garvning (på engelska ”tanning”), vilket innebär att man tillför skinnet olika kemikalier.

”att ett skinn är rent för användning är inte samma sak som att det är halal att äta”

I fallet med gelatin uppfylls kravet på rening i och med den reningsprocess som skinnet genomgår, men att ett skinn är rent för användning är inte samma sak som att det är halal att äta. Man kan jämföra det med läder som garvats- den är ren så att man kan använda det i kläder, men det är ändå inte ätbart. I fallet med gelatin skulle man alltså teoretiskt kunna använda det för andra ändamål än i mat, exempelvis som engångskapslar att förvara doserade läkemedel i. Observera dock att skinn från svin eller hundar inte kan renas ens genom garvning enligt Shafieskolan [RoT e.14.5*].

den enda gelatin som är ätbar för muslimer som följer de traditionella rättskolornas syn i denna fråga är gelatin som kommer från halalslaktade djur

När det gäller gelatin från ben handlar det inte längre om en reningsprocess utan frågan gäller istället huruvida ämnet genomgår en kemisk reaktion så att det inte längre är samma substans innan och efter reaktionen och att de nya egenskaperna är tillräckligt olika jämfört med de gamla egenskaperna. Man skulle kunna tycka att så är fallet eftersom gelatin är delvis lösligt i kallt vatten och helt lösligt i varmt vatten, medan cellulosan varken är löslig i varmt eller kallt vatten, men om man tittar på reaktionen lite närmare så ser man att cellulosan inte förändras på något annat sätt än att det klyvs till mindre bitar och 3D-strukturen ändras. Det är denna klyvning som gör att ämnet blir mer vattenlösligt. Baserat på detta har de lärda i Hanafiskolan bedömt att det inte har skett någon nämnvärd kemisk förändring och att ämnet behåller de flesta av sina ursprungliga egenskaper, vilket gör att man inte kan säga att gelatin faller under ovan nämnda princip för kemiska reaktioner. Inte heller i Shafieskolan räknas gelatinet in i någon av de ovannämnda tre godkända kategorierna för omvandling (vin till vinäger, garvning, eller nytt liv). Detta innebär att den enda gelatin som är ätbar för muslimer som följer de traditionella rättsskolornas syn i denna fråga är gelatin som kommer från halalslaktade djur.

Källor:

  • GMIA Gelatin Manual
  • Sunnipath.com
  • Ibn Abidin är en rättslärd inom Hanafiskolan
  • RoT = Reliance of the Traveller- A Classic Manual of Islamic Sacred Law, Ahmad ibn Naqib al-Misri, översatt till engelska med kommentarer av Nuh Ha Mim Keller

Kommentera inlägget :)