Mest Lästa, Samhälle

Han är snäll, egentligen

För ett par veckor sedan fördes det en diskussion på jobbet om hur ofta kvinnor misshandlas i Sverige. Enligt BRÅ anmäldes 28 200 fall av kvinnomisshandel 2014. Det är mer än 77 fall per dag. I 41 % av fallen skedde misshandeln av någon som kvinnan kände. I 37% av fallen var det dessutom en närstående person. 30% av fallen skedde i bostaden. 23% på arbetsplatsen. Och 85% av misshandlarna är män.

Mina utländska medarbetare var förfärade, och visst är det jobbiga siffror, men ändå inte så stora i sammanhanget. Trots allt är det ”bara” färre än 6 promille av kvinnorna i Sverige som blir misshandlade årligen.

Men så precis innan helgen kom vi att prata om hot och trakasserier på arbetsplatsen. En av våra administratörer hade gått en utbildning och fått lära sig hur man hanterar sådant. Och detta gjorde mig nyfiken. Hur vanligt är det egentligen med hot och trakasserier i samhället rent generellt?

År 2014 anmäldes 50 600 fall av hot och 57 300 ofredanden. Det är ungefär dubbelt så många fall som kvinnomisshandel. Det finns massor med statistik om detta för de som är intresserade och man skulle kunna trassla in sig i siffror tills man är helt yr i huvudet. Men denna information fick det att spinna på i mitt huvud och från misshandel, hot och trakasserier kom jag att tänka på den artikelserie som gick på Aftonbladet för ett tag sedan, den som handlade om mördade kvinnor. Artikelserien visade att många kvinnor mördas i hemmet av någon de känner väl. Och att de innan dess varit utsatta för våld. Och efter lite letande hittade jag lite mer information om det som kallas för våld i nära relationer.

Vad man tänker på när man hör begreppet ”nära relation” är ofta en partner, men det skulle lika gärna kunna vara en annan familjemedlem, en nära vän, eller arbetskamrat. Någon man interagerar ofta och nära med. Det jag läste var både skrämmande och informativt, och något jag tycker att alla kvinnor borde känna till. Utifall man hamnar i en sådan situation själv, eller om man känner någon som befinner sig där.

Vad är då definitionen på våld i nära relation? I ett examensarbete från Linnéuniversitetet använder man följande kriterier:

  • En våldsam relation innebär att en eller båda parterna i en nära relation använder sig av fysiskt och/eller psykiskt våld samt eventuellt även sexuella övergrepp.
  • Inom fysiskt våld kan sparkar, slag, puttning, kastning, bränning eller till och med användning av vapen förekomma.
  • Psykiskt våld innefattar hot, kränkande eller förnedrande kommentarer samt påverkan på den andres självkänsla så att denna brister eller förloras.
  • Sexuella övergrepp definieras som flera handlingar där någon kränker en annan person på ett sexuellt sätt. Det kan till exempel innebära att den ena parten kräver sexuella tjänster, tvingar den andre till att agera på ett visst sexuellt sätt som denne uppfattar motbjudande eller förnedrande och kan också förekomma genom att tvinga den andre till att titta på eller agera likt pornografiska filmer, allt detta mot den andre partens vilja.

Nu vet vi vad det är, men om man blir utsatt för något av ovanstående, varför lämnar man inte relationen? Angående denna frågeställning hittade jag denna mycket informativa text där man går igenom processerna som leder till att kvinnan stannar i relation, men även vilka processer som är involverade när hon väl lämnar.

Anledningar till att hon stannar beskrivs inom ramen för våldets normaliseringsprocess som inbegriper följande två kontrollmekanismer:

  • Den kontrollerade isoleringen: kvinnan avskärmas från omvärlden och hon hindras från att ha kontakt med vänner och anhöriga. I och med den fysiska men inte minst psykiska isoleringen av kvinnan kommer mannen att känslomässigt helt dominera kvinnans liv.
  • Kontroll med växling mellan våld och värme: Här växlar mannen mellan att vara aggressiv och våldsam och att vara kärleksfull och omvårdande. Aggressiviteten kan vara utlöst av irritation, för att han känner sig trängd (s.k defensiv aggressivitet), eller användas som ett medel för att uppnå ett mål. För kvinnans del innebär denna växlande behandling att hon utvecklar ett känslomässigt beroende av mannen.
Kvinnans primära strategi i normaliseringsprocessen är att anpassa sig, dvs att  ”göra som han vill”, men även att gradvis anpassa sig till hans föreställningar om våldets orsak och upprinnelse och i förlängningen av detta hans bild av vad det betyder att vara kvinna respektive man. Våldet internaliseras gradvis i kvinnan, och hon börjar se på sig själv med mannens ögon i vilka ansvaret för våldet inte sällan ligger på henne. Bit för bit blir kvinnan mer intrasslad, indragen och fast i en relation som är våldspräglad. Men om gränserna mellan kärlek och våld är upplösta, våld en del av vardagen, och ansvaret för våldet uppfattas av kvinnan som hennes- då är det inte så lätt att gå.
Trots denna process finns det ändå kvinnor som lämnar. Vad händer i dessa fall?

Det visar sig att det är en ryckig, men gradvis process som får henne att lämna relationen. Hon blir gradvis mer medveten om våldets negativa konsekvenser för relationen, sig själv och inte minst eventuella barn. Katalysatorer – som en ovanligt allvarlig misshandelssituation, att barnen blir indragna i våldet eller att någon utomstående ingriper – medför att kvinnan går från en fas till nästa. Misshandlade kvinnor gör i genomsnitt 3-5 tillfälliga uppbrott innan de lämnar relationen definitivt och då är detföljande fyra faktorer som främst har beskrivits som förelöpare till detta:

  1. En försämring av relationen och/eller ökad grad av våld.
  2. Att kvinnan fruktar för barnens, den egna eller andras säkerhet.
  3. Ökad personlig styrka och handlingskraft hos den utsatta kvinnan.
  4. Ett s.k. ”kognitivt skifte” i vilket kvinnan börjar uppfatta relationen som en misshandelsrelation.

Så det finns hopp, men det gäller att se och känna igen signalerna i tid, innan man blir intrasslad i relationen och känslomässigt bunden till sin förövare. Det är lätt hänt att man försvarar honom med att säga att han är snäll, egentligen. Han är bara stressad, men det kommer bli bättre. Han kan mycket väl vara snäll, men det kommer förmodligen inte att bli bättre inom överskådlig framtid. Lämna en våldsam relation innan den blir ett fängelse!

Kommentera inlägget :)