Han är snäll, egentligen

För ett par veckor sedan fördes det en diskussion på jobbet om hur ofta kvinnor misshandlas i Sverige. Enligt BRÅ anmäldes 28 200 fall av kvinnomisshandel 2014. Det är mer än 77 fall per dag. I 41 % av fallen skedde misshandeln av någon som kvinnan kände. I 37% av fallen var det dessutom en närstående person. 30% av fallen skedde i bostaden. 23% på arbetsplatsen. Och 85% av misshandlarna är män.

Mina utländska medarbetare var förfärade, och visst är det jobbiga siffror, men ändå inte så stora i sammanhanget. Trots allt är det ”bara” färre än 6 promille av kvinnorna i Sverige som blir misshandlade årligen.

Men så precis innan helgen kom vi att prata om hot och trakasserier på arbetsplatsen. En av våra administratörer hade gått en utbildning och fått lära sig hur man hanterar sådant. Och detta gjorde mig nyfiken. Hur vanligt är det egentligen med hot och trakasserier i samhället rent generellt? Fortsätt läsa ”Han är snäll, egentligen”

Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra

Den här boken kom ut för ganska länge sedan, men det är först nu jag har tagit mig tiden att läsa den. Faktiskt läste jag den redan i förra månaden, men hann inte riktigt skriva om den förrän idag.

Boken kostade 40 kr på Adlibris (finns som e-bok för 45 kr), är skriven av Liza Marklund och Lotta Snickare och börjar med följande mening:

Kvinnor behandlas som andra klassens varelser i Sverige idag. Vi har sämre möjligheter än män på nästan alla områden i livet. Den som påstår något annat ljuger.

Boken är fylld med vardagsexempel på hur flickor och pojkar särbehandlas från det att de föds och hur denna särbehandling fortsätter upp i åldern och hur kvinnor och män ses och behandlas baserat på deras kön. Boken börjar starkt och den tar upp många studier på området som är riktiga ögonöppnare.

Här är ett exempel som tas upp i boken:

Visste du att flickor bara får prata högst en tredjedel av tiden? Pratar hon mer anses hon dominera samtalet. Dessutom blir kvinnor mer avbrutna än män när hon pratar.

Fortsätt läsa ”Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra”

Att vara medmänniska

Numera är det svårt att hitta en affär som det inte sitter en tiggare framför. Och jag känner mig ganska kluven. I början brukade jag alltid ge en femma när jag gick förbi. Och jag brukade lära min son att han skulle ge om han kunde. Men något har hänt. Efter att den första kullen byttes ut har min givmildhet minskat. Kanske är det för att jag tycker att den nya ”generationen” tiggare (det är andra eller tredje jag ser numera) är för på. Den första var mest tyst, log, och tackade när de fick något. De nya nästan ropar efter en när man går förbi. Och jag vet inte. Det är synd, men av någon anledning känner jag inte lika mycket för att ge när de beter sig på det viset. Kanske handlar det om en bild av hur tiggare borde vara, hur de borde bete sig? Kanske har jag blivit mer cynisk med tiden.

Här en video med Phil Collins-  Another day in Paradise. Den är lika aktuell nu som på 80-talet!

Enjoy!

Mac OS X Yosemite

Jag har äntligen uppgraderat mitt operativsystem. Från Mountain Lion förbi Mavericks och direkt till Yosemite.

Förändringarna verkar ganska stora. Det man ser direkt är ett nytt användargränssnitt som är plattare än förut. Skuggor och alla känslor av 3D är borta. Istället har allt plattats till och blivit tvådimensionellt.

Något man inte ser direkt är förbättringar i minneshantering. Innan uppgraderingen låg min interminnesförbrukning nästan konstant på 80-95%. Nu ligger den på ynka 50% vid ett vanligt arbetsmoment. Det gör att datorn fastnar mindre och känns smidigare och snabbare.

Hittills har jag inte hittat så mycket att klaga på, men jag har märkt att terminalhanteringen har förändrats lite. En del snabbkommandon har förändrats. Exempelvis brukade jag trycka på Shift+Page Down för att snabbt ta mig igenom en textfil i VIM-editorn. Nu är kommandot istället Ctrl+Page Down. Jag är säker på att jag kommer upptäcka fler sådana småsaker allteftersom och jag kan tänka mig att det kommer bli en del irritation innan jag har vant mig. Men just nu ser det bra ut och datorn fungerar fortfarande som den ska (fast lite snabbare).

Här är lite bilder på hur det nya gränssnittet ser ut:

Parallels Access

Jag hade anledning att lämna kvar min dator på jobbet idag, men ville ändå fixa lite saker. Lösningen blev att använda en ”remote desktop”. Jag hade Parallels installerat sedan tidigare, men idag uppgraderade jag den och fick Parallels access på köpet i tre månader. Till den finns det matchande appar på ipad, iphone och android. Eftersom jag har en väldigt bra surfplatta installerade jag appen på den.

Det som slog mig först var hur användarvänligt det kändes. Användargränssnittet var mycket bra och inloggningsuppgifterna behöver bara fyllas i en gång. Sedan lagras de i appen. Det kan såklart vara väldigt farligt om man skulle råka tappa bort sin platta, men för vanligt bruk är den här funktionen väldigt användarvänlig.

När man väl är inloggad får man välja vilken apparat man vill logga in på och sedan hamnar man direkt i sin dator. Det finns två olika sätt att använda den på. Mobilversion är mer apporienterad medan desktopversion ger en vy som ser ut exakt som det ser ut i datorskärmen. När man använder appen kan man se exakt vad som sker på datorskärmen, så det går inte att smyganvända appen om man skulle vilja busa lite ”bakom kulisserna”.

Allt som allt är jag väldigt nöjd med både programmet och appen och jag kan verkligen rekommendera den till alla som kan tänkas vilja styra sin dator på avstånd (exempelvis för att kunna jobba utan att bära runt på sin dator hela tiden).

Här är lite bilder på hur det ser ut när man använder den:

 

Sim City- androidversionen!

Jag hade en period där jag spelade The Sims FreePlay på både telefonen och på min surfplatta, men de tiderna är över sedan länge.

I början var det riktigt bra, men nu går allt för långsamt. Det brukade räcka med att man gick till kylen och åt två gånger för att fylla upp hela matbehovet. Nu måste man äta minst 5 gånger för att samma sak ska hända. Mitt tålamod tog helt enkelt slut!

Men något måste man ju slösa sin tid på…
Fortsätt läsa ”Sim City- androidversionen!”

Familjedag-Leos lekland, IKEA och ICA Maxi

Vi har haft en väldigt trevlig familjedag idag. Den började med ett besök på Leos lekland här i Uppsala. Leklandet är en jättestor lokal fylld med bollar, rutschkanor och trehjulingar, men mest finns det massor med plats för barnen att springa runt.

Efter en timme fick vår prins en skumboll skjuten med en kanon rakt i ögat och det gjorde att besöket blev kortare än planerat. Men direkt från leklandet åkte vi till IKEA och där fick han ta det lugnare på Smålands lekplats. Det tyckte han var mindre kul och dit vill han inte igen.

Vi spatserade runt på IKEA en bra stund och funderade på hur vi skulle möblera alla våra nya rum och vi hittade något för nästan alla våra behov. Det sista kommer vi försöka att hitta på Jysk.

Slutligen gjorde vi veckoinköpen på ICA Maxi. En helt vanlig helgdag alltså. Fast på en måndag. Eh… Ja, glad påsk!

Förändringar i bloggen

Jag har varit så upptagen den senaste tiden med jobb, familj och annat, så jag har inte hunnit med att uppdatera bloggen. Och det innebar att jag inte heller märkte att bloggen har varit nere i nästan en månad. Problemet var en automatisk uppdatering av WordPress som inte gick ihop med ett av mina installerade plugins och detta gjorde att man inte kunde komma åt sidan om man inte var inloggad.

Nu under påsklovet har jag dock fått lite mer tid över och när jag väl satte mig ner och började jobba på problemet bestämde jag mig för att göra några förändringar. Det första jag gjorde var att separera min matblogg från resten av bloggen. Den har nu fått ett eget hem på Matbloggen

Det andra är att jag har ändrat i layouten på den här bloggen. Det har blivit distinkt mer rosa. Jag letar fortfarande efter en bättre layout, men som det ser ut nu så får det se ut så här.

Hoppas att ni gillar förändringarna!